När kan man släppa in en människa på livet och börja lita på en person? Kan man någonsin lita på människor i sin omgivning? Om X ger sin tillit till Y, har personen då rätt till att bryta tilliten för små saker om & om igen, för att sedan ständigt vinna tillbaka förtroendet? Om X nu litar på Y, till vilken gräns skall personen släppa sin tillit totalt, om Y inte talar sanning till X ett par gånger? Behöver det handla om större saker eller går det bra att vara små saker som byggs upp till en stor? Om nu X försöker dra ut information ur Y, eftersom Y inte själv väljer att berätta, är det en del av att förlora sin tillit, eftersom Y kunde berättat allt själv, så att inte X hade behövt frågat massa frågor för att få ut all information? Kampen som att försöka riva ner en liten mur med tegelstenar bit för bit för att återfinna tilliten är något jag ständigt försöker göra. Tillit gör en sårbar, vi är ju bara människor som försöker se det goda i dem. Så när har en människa förlorat sin tillit? Till vilken gräns sätter du STOP och säger: "Jag har förlorat min tillit till dig"?